Historien om Magasinet

1860 byggdes ett nytt spannmålsmagasin på Herrborums gods i Sankt Anna. Många säckar har släpats uppför de låga trappstegen. Gallren för fönstren vittnar om spannmålens betydelse och vikten av skydda den värdefulla mat som förvarandes i huset.

När greve Magnus Stenbock dog 2007 testamenterade han godset till släktingar i Finland. Därefter har inventarier och byggnader sålts av och en del har rivits. Det gamla spannmålsmagasinet hamnade på marknadsplatsen Blocket, vilket vi fick veta av en slump. Vi åkte till Herrborum och blev genast fascinerade av byggnaden. De nötta golven varslade om de som tidigare arbetat och slitit så i byggnaden. De vackra smidesdetaljerna som höll ihop det gamla huset, stadigt trots dess ålder. Den kraftiga timmerkonstruktionen med 12 meter långa stockar i ett stycke utan skarv – ett fantastiskt material som riskerade att malas till flis om det inte såldes snarast. Vi slog till och köpte det gamla spannmålsmagasinet.

Huset märktes noga upp i 605 delar – en märkning för varje stock eller planka. Fönstren monterades ned, liksom beslag och de stora dörrarna. Vi tog mängder med fotografier och påbörjade nedplockningen av huset stock för stock. Allt fraktades den cirka 1,5 mil långa sträckan ut mot kusten till sin nya plats i Uvmarö Hamn. Egentligen skulle vi bygga upp ett litet hus för vår tillsyn av hamnen och för att vara till hands för de som vill ha båtservice. Istället blev det ett spannmålsmagasin i tre plan på totalt cirka 600 kvadratmeter!

Eftersom Magasinet flyttades klassade kommunen byggnaden som nybyggnation, vilket gav oss en mängd regelverk att förhålla oss till. Brandutredningar, handikappanpassning, ventilationsutredningar, stabilitetsberäkningar mm. behövde bearbetas. Det blev en hel del pappersarbete innan bygget kunde sätta igång.

När återuppbyggandet av Magasinet väl kom igång gjordes det med anpassningar och stor försiktighet. Några enstaka stockar har fått bytas ut då de blivit för murkna, och där köket ligger idag valde vi att inte lägga tillbaka det gamla golvet av säkerhetsskäl. Nya väggar slogs upp i och mot köket och där toaletterna finns, men i Stora salen och Östra salen har vi försökt att ändra så lite som möjligt. De dörrar som finns på Magasinets långsida är kopior av originalen, eftersom dessa var i för dåligt skick för att kunna användas. Trapporna har inte monterats tillbaka då de stod i mitten av rummen och skulle begränsa framkomligheten, men de finns såklart sparade. Fönster och beslag har kommit tillbaka på sina rätta plaster, och vi har byggt en stor altan för att bjuda in våra gäster.

Sommaren 2017 kände vi oss äntligen färdiga nog att öppna Magasinet, då som gårdsbutik och café. Åren därefter har vi utvecklat enklare servering och driver idag en restaurang i huset.

Än så länge används bara det försa av de tre planen i Magasinet. För att få öppna plan två, som går under arbetsnamnet ”kalasvåningen”, krävs handikappanpassning i form av hiss och utrymningsvägar ut på berget. Här finns dock skisser och ritningar för rum av hotellstandard, och på tredje våningen finns möjligheter att bygga konferenslokaler eller hålla kurser och utställningar.

Tillbaka till Magasinet